Résultats (
Créole haïtien) 1:
[Copie]Copié!
Istwa lang franseFransè a se yon lang, i.e. de dulatin.Istwa lang franse konmanse ak premye a ekri nan yon nouvo peyi ki kapab ankò idantifye kòm latin. Premye dokiman sa a nan dat Fwansè 842: se sèman Strasbourg, ki detèmine la pou separe anpi de Charlemagne. Avec, dokiman sa a tou gen premye tèks nan Almay: lang anpi Caroline an konsa gen menm pwen kòmanse.Devan an Fwansè]Lang Gaulish]An Fwans pa toujou te an Fwans. Nan antikite, li te fè pati de Gaul, non women yo bay pou habité pa Sèlt ke yo te rele: la teritwa an.Arive womenDe 58-51 BC, women yo, te dirije pa jil César, konsève pou elaji tèritwa yo a Gaul.: La te pale yon lang Celtique, a: ak women yon lang en, latin. Lang sa yo tout yo fè pati nan gwo branch fanmi lang, Indo-européen, yon lang menm te disparèt, men se bò reconstituées, de la "Indo-européen".A: women ap viv sou tèritwa komen yo ak se jan sa dwe fèt byen vit ant yo, tankou lòt pwovens anpi women an.Nan prèske tout Gaul, tankou Espay ak Lusitania (Pòtigal), latin pral ranplase bout pou bout, lang Celtique, pandan ke yo pwoteje kèk mo, sou kèk nan lang peyi sa yo. A la fen anpi women an, lang pale nan Gaul se pou sa tou pre latin, men ak modifications sa yo byen presi.Celtique lang pa te disparèt: yo pa t ' kapab kontinye ap pale ak te transmèt travay sou tèritwa yo kòm laGrande-Britany, ankò tou colonisé women yo, oubyen byen nan Irland ak Scotland kote women yo pa janm installé. Breton se yon lang Celtique ki se "tounen" nan Lagrann Bwetay, lè romanized Britons ki Grann Bretay kondwi pa eta etabli nan Britany.Arive Franks yoFranks yo te gen yon ansanm pèp la, ti branch lès Rhine a ap viv. Tankou women yo, Franks yo te vle pou yo agrandi teritwa yo.Sa se Poukisa, nan 5kyèm syèk la, yo anvayi Gaul, sou lòd lidè yo, yo rele Clovis. Franks te pale latin, a Gaul ak Frankish, fèmen yon ase Germaniques lang ba German ak Dutch.Fwansè a kite kèk mo li nan yon gwo kantite pawòl Frankish, tankou:• kole, Bani, konstwi klòch, fè pè, ble, Kreson frans, JAVLO, frenn, veye, klotire, etal, encourager, Butler, Guy / ti gason, fòterès ki twouve li, nouvo Franbwaz, dodin, galope, gan, caution, cheve blan, lagè, gade, jaden, derezonnen, kare, Hauberk, beech, rayi / rayi helm, revilement / wont, Holly, l' j (r), bòsmason, marekaj, Marshall, mak, mache, randonnée, grad, chat, trèv, trotter... ak anpil lòt moun.Franks, ki pa t ' anpil anpil, pral byento adopte lang peyi a. Sèlman yon ti kantite pawòl ki Frankish ap adopte nan lang pale nan Gaul.Ensuite, sa yo te rele peyi wa ki nan Franks yo te rele an Fwans. A lang tèt la, kesyon sa te poze sòti latin, konsa yo te rele Fwansè a.Tout sa pa fè nan denmen, men, te mande pou syèk yo!Lang franseAn Fransè, esplike orijin yo, depi pran yo an de gwo branch fanmi lang, ki gen anpil dialectes:• lang oïl nan nò, pou orijin de la modèn Fransè,• lang oc nan sid, initialement occitan kouran.Oïl ak oc te pale pou di 'wi' nan chak gwoup de lang sa yo.Ant gwo zòn de sa yo se yon "entèmedyè zòn", kote lang gen aparans a pwemye de, li kouvri Lyonnais a, Alpes yo, Jura a e pandan tout rès la Swis ki pale Fransè.Ansyen FwansèFwansè a ansyen se a ansanm nan lang oïl, pandan Mwayenaj, dialectes, ni Sur kat syèk literati.Fwansè a ansyen pa imedyatman aksesib a modèn grave. Sa ò/demi ka konprann orijinal tèks chante Roland (1080), men pwen à l, tou de ap tounen vin jwenn Bondye itilize elemantè ak kèk mo. Tradiksyon yon nesesè pou akonpanye lekti.Wout la Fwansè]Fransè a se lang de renesans a. Rabelais Amontaigne, grave jodi a enkli (pwèske) tout bagay: kèk mo a yon ti jan ekzotik, men, èstrikti fraz matematik la (pwèske) menm jan an pou nou. Yon gwo chanjman teknik ki te fèt: gen liv sa yo se fè pòs-Gutenberg: eteimprimes sou piblikasyon yo!A klasik Fwansè]Li se Fwansè ki Corneille, Molière, La Fontaine ak madam de Sévigné. Tout moun etidye li ak lekòl. Nou konprann lang sa a, pandan ke yo byen perception ke li te diferan de nou, nan kèk l, sitou. Levocabulaire, li te stabilisation, inifye. Nou se a lèz.A modèn Fwansè]Li te di ke Rousseau a prose modèn. L, men tou Voltaire, Diderot. Lang koulye a klè: li a hotvwa san fè pann. Li se yon lang san konplikasyon, aksesib a pou yo tout. Se sa 18tyèm syèk la, Lesiecle de lanp sèt branch lan.Contemporain FwansèDenpi romantics syèk la 19, lang te Standard, stabilisation. Lekòl la ak eta an fòtman a. Et 19 la ak kòmansman 20tyèm syèk la pote sou ou t' ap travay te travay, ni bèl menm lang. Sa a se sa une yo nan otè contemporain, jeneralman tou prè pou lang chak jou.Redekouvwi yo te fè depi fen syèk la 19 donnen pou evolisyon de pqononsiyasyon de la Fwansè pandan tan sa a.
En cours de traduction, veuillez patienter...
